pollymine

It's been a while. igen.

Jakobsdagar, som för mig bestått av 6 arbetsdagar och över 50 arbetstimmar på en inte alltför lugn arbetsplats just denna vecka. Minns att  redan när jag började jobba där i september 2007 pratades det hela tiden nu som då och jakobs dagar, den mest helvetiska veckan på året. Så man har ju varit förberedd, det är kanske därför man orkar med det och iallafall överlever. Men det tar nog på en, igår var jag helt upp och ner efter att ha haft lördags dagsskifte, var nog en av mina värsta dagar på mäcken, men I survived, och kanske fanns det andra faktorer som påverkade min ork också.

Jag undrar varför man, när något kommer till sitt slut, alltid ältar det gamla om och om igen, ältar det som varit, tar upp de saker som var bra och funderar varför allt inte kunde fortsätta så. Och även om man innnerst inne vet, att allt inte var så bra som man minns det, att det här kanske egentligen är rätt beslut, trots att det också ibland känns fel, så vet man nog, fast man inte riktigt vill erkänna sanningen. Äh, krångliga formuleringar, men mina funderingar är ännu värre :)

Jag har mycket kvar att lära mig, mycket att gå egenom, och det är i sånahär situationer man hittar sig själv, ser sig själv på ett annat sätt och får lära sig nya saker, massor med nya saker. Jag tror det här kommer fram i varenda blogginlägg jag skriver, men det är för att det är så sant, jag tror att allt som händer har en mening, och är två människor menade att vara tillsammans, så blir de det, förr eller senare och trots alla omständigheter.

Men just nu går det inte, vi har konstaterat att vi är på samma våglängd, men jag tror att vi är för nära varandra och ser för mycket av oss själva i varandra. Lite som  + och + och - och - , de är likadana, men går inte ihop. Men eftersom det finns en helmassa spänningar mellan oss så är vi kanske + och - iallafall. Jag vet vem som är vem :D

Jag står kvar iallafall, jag har mina båda fötter på jorden trots att jag hoppar ganska mycket. Snart får jag förhoppningsvis hoppa på flyget till Calgary, ingen vet hur stort det är för mig, jag gråter glädjetårar, jag LOVAR, den dagen jag vet att det blir av.


Nu ska jag ställa mig i ordning till jobbet, bara 6 timmar idag - skönt!

Brad Paisley - find yourself

When you find yourself
In some far off place
And it causes you to rethink some things
You start to sense that slowly
You're becoming someone else
And then you find yourself

When you make new friends in a brand new town
And you start to think about settlin' down
The things that would have been lost on you
Are now clear as a bell
And you find yourself
Yeah that's when you find yourself

Where you go through life
So sure of where you’re headin'
And you wind up lost and it's
The best thing that could have happened
‘Cause sometimes when you lose your way it's really just as well
Because you find yourself
Yeah that’s when you find yourself

When you meet the one
That you've been waitin' for
And she's everything that you want and more
You look at her and you finally start to live for some one else
And then you find yourself
That’s when you find yourself

When we go through life
So sure of where we're headin'
And we wind up lost and it's
The best thing that could have happened
‘Cause sometimes when you lose your way it's really just as well
Because you find yourself
Yeah that's when you find yourself