pollymine

Det finns skrämmande saker som händer nu som då, som man inte kan hitta någon naturlig förklaring på. Det har hänt massa sådana på senaste tiden för mig, och det bara fortsätter. Jag är förbluffad, otroligt glad och mest av allt tacksam.. för bara några minuter sedan prata jag med bästa L om situationen för mig just nu, med en sjuk häst, obetald hyra och stallhyra + veterinärkostnader m.m. och kände mig ganska upp och ner, visste inte varifrån jag ska ta pengar. Vi pratade en stund och sen for jag hit på datorn, for av någon anledning in på FPA's hemsida och kolla, och där stog det att de, IDAG beslutat att jag kommer få 270 e mer i månaden än vad det först var sagt..  och det är bara ett exempel, jag tackar och tar emot.

förövrigt har det varit en lugn dag här i vasa, som vanligt. Skolan började 10.15 och slutade halv 12, for hem och fixade och donade lite, handlade lite potatis, morötter, lök, ägg och frukt å sånt, i ett försök att bli nyttig och husmorisk någongång inom den närmaste framtiden. Sen for jag och E till stan för att prova på vasas nattliga studieliv. Om det inte är mer än det vi såg var det nog ingenting för mig. Jag förstår faktist inte meningen längre, med utelivet, kanske det kommer tillbaka... kanske inte.. vi var där i ca 15 minuter och sen for vi till hennes lägenhet och se, de var riktigt fin, hoppas jag hittar något liknande, lika nära stan någongång :)

Jag väntar på Fredag. Då kommer bästa J hoppeligen att vara här också. Ska med S och M och se om vi hittar nångon lämplig dansgrupp för oss då, det skulle vara så kul att få börja dansa igen! Jag saknar det.
Sen får jag åka hem till det jag tycker mest om i hela världen, det gör ont att se honom må dåligt, och ännu ondare gör det när folk säger åt mig att jag inte bryr mig och att jag gör fel. Jag gör mitt bästa och allt jag kan göra just nu. Jag gör allt för honom, han går före precis allting i mitt liv! krävs det att jag flyttar hem och avslutar mina studier för honom så kommer jag utan att tveka göra det. Jag blir så trött på folk som tror de kan rädda världen, och uttalar sig utan att veta något om situationen. SÅ TRÖTT blir jag.

Jag vill inget hellre än att vara hemma hos honom, men jag vet att det inte hjälper honom att må så mycket bättre just nu, när det inte handlar om det, det handlar om brist på aktivering, och det kan ingen hjälpa honom med just nu. Får skärpa mig och föröska lägga energi på annat än på människor som helst bara vill visa att de vet bäst.

Så är det, nu ska jag lägga huvudet på kudden och dra täcket till hakan och vänta på nukkumatti. Börjar ju redan 13:15 imorgon så bäst man börjar sova i tid.

Gonatt alla!