pollymine

It's been a while. igen.

Jakobsdagar, som för mig bestått av 6 arbetsdagar och över 50 arbetstimmar på en inte alltför lugn arbetsplats just denna vecka. Minns att  redan när jag började jobba där i september 2007 pratades det hela tiden nu som då och jakobs dagar, den mest helvetiska veckan på året. Så man har ju varit förberedd, det är kanske därför man orkar med det och iallafall överlever. Men det tar nog på en, igår var jag helt upp och ner efter att ha haft lördags dagsskifte, var nog en av mina värsta dagar på mäcken, men I survived, och kanske fanns det andra faktorer som påverkade min ork också.

Jag undrar varför man, när något kommer till sitt slut, alltid ältar det gamla om och om igen, ältar det som varit, tar upp de saker som var bra och funderar varför allt inte kunde fortsätta så. Och även om man innnerst inne vet, att allt inte var så bra som man minns det, att det här kanske egentligen är rätt beslut, trots att det också ibland känns fel, så vet man nog, fast man inte riktigt vill erkänna sanningen. Äh, krångliga formuleringar, men mina funderingar är ännu värre :)

Jag har mycket kvar att lära mig, mycket att gå egenom, och det är i sånahär situationer man hittar sig själv, ser sig själv på ett annat sätt och får lära sig nya saker, massor med nya saker. Jag tror det här kommer fram i varenda blogginlägg jag skriver, men det är för att det är så sant, jag tror att allt som händer har en mening, och är två människor menade att vara tillsammans, så blir de det, förr eller senare och trots alla omständigheter.

Men just nu går det inte, vi har konstaterat att vi är på samma våglängd, men jag tror att vi är för nära varandra och ser för mycket av oss själva i varandra. Lite som  + och + och - och - , de är likadana, men går inte ihop. Men eftersom det finns en helmassa spänningar mellan oss så är vi kanske + och - iallafall. Jag vet vem som är vem :D

Jag står kvar iallafall, jag har mina båda fötter på jorden trots att jag hoppar ganska mycket. Snart får jag förhoppningsvis hoppa på flyget till Calgary, ingen vet hur stort det är för mig, jag gråter glädjetårar, jag LOVAR, den dagen jag vet att det blir av.


Nu ska jag ställa mig i ordning till jobbet, bara 6 timmar idag - skönt!

Brad Paisley - find yourself

When you find yourself
In some far off place
And it causes you to rethink some things
You start to sense that slowly
You're becoming someone else
And then you find yourself

When you make new friends in a brand new town
And you start to think about settlin' down
The things that would have been lost on you
Are now clear as a bell
And you find yourself
Yeah that's when you find yourself

Where you go through life
So sure of where you’re headin'
And you wind up lost and it's
The best thing that could have happened
‘Cause sometimes when you lose your way it's really just as well
Because you find yourself
Yeah that’s when you find yourself

When you meet the one
That you've been waitin' for
And she's everything that you want and more
You look at her and you finally start to live for some one else
And then you find yourself
That’s when you find yourself

When we go through life
So sure of where we're headin'
And we wind up lost and it's
The best thing that could have happened
‘Cause sometimes when you lose your way it's really just as well
Because you find yourself
Yeah that's when you find yourself

Idag fick jag höra en sådan sak som att sommaren snart är slut, och jag går liksom fortfarande och väntar på att den ska börja. För det var ju en massa saker jag skulle göra i sommar, har jag gjort de sakerna? nej, jag har inte ens umgåtts så mycket med de personerna jag planerade det med. Men så är det, man ska inte planera så mycket, saker och ting blir ändå som de är menade att bli.

Har haft nattskifte i helgen, dvs kommit hem 7-tiden på morgonen både i dag och igår. Skönt att cykla hem från jobbet när solen just gått upp, men man vill inte gå och sova då! Hursomhelst överlevde jag och nu väntar en ny arbetsvecka som inte är av det lugnare slaget, det är nämligen jakobsdagar nu. Men det gör inget, blir mycket extra jobb men det ska vi väl orka med :) loovin' it!

Idag for jag och two socks på en kvällsridtur med Sofie och Misteli, härligare väder gick inte att få, solsken, nästan vindstilla, solnedgång och en massa flugor förstås! Jag och Two socks gjorde ytterligare framsteg och de kändes så otroligt bra. Det finns ingenting, och det menar jag, INGENTING som är viktigare för mig, som gör mig mer lycklig inombords, än framsteg med honom. Idag travade vi för första gången i terräng, utan att han stack hem. Det gick superbra, traven fungerar inte på ridplanen eller i korallen, men i terräng gick det bra. Det räckte ju inte så då gallopperade vi. Och den känslan kan jag inte beskriva, han har en så bekväm galopp att det bara är att följa med, det gjorde jag, och samtidigt som jag släppte ner tyglarna och överlät kontrollen åt honom släppte jag alla funderingar och lämnade dem där. Lyckligare har jag inte känt mig på länge :) och med ett enkelt "wo" stannade han och väntade på S&M.. härliga häst, vår relation och kommunikation har förbättrats avsevärt, jag behöver knappt röra honom för att han gör som jag vill. Idag lät jag tyglarna ligga, hade händerna vid sidorna och styrde honom med vikthjälper, in mot vägen, och mot diktet, in mot vägen osv... SÅÅ DUKTIG :D

och om det bara skulle gå på något sätt skulle jag vilja lägga upp alla de fina upplevelser vi hade under den här ridturen, underbart fin natur där vi red, underbar känsla att få galloppera på en helt avslappnad häst som vågade sprinaspringaspringa, och inte den ansträngda, spända galopp vi får på ridplanen.. och en god vän bredvid, djupa diskussioner och ett lugn inuti en.. Så bra det bara blir.

Och om allt skulle ordna upp sig på andra fronter också skulle livet kännas fullständigt just nu. Men jag har tagit mitt beslut, jag väntar på ditt så länge det krävs. Jag lever vidare oberoende och är tacksam för allt jag får ha & uppleva ändå ;)

Vilken otroligt underbart bra dag det här är! Nej, det har inte hänt något speciellt, jag har bara kommit på hur nöjd jag är med mitt liv. Jag har något stort framför mig, en av mitt livs största drömmar ligger bara en liten bit framför mina fötter, jag har världens bästa vänner och arbetskompisar, världens roligaste jobb, och världens bästa two socks! Jag är så nöjd med allting just nu, och det bästa är, att allt är så äkta, på riktigt och det är här hela tiden! Blev så glad häromdan när jag fick höra av en av de närmaste att jag alltid får henne att känna ett lugn och känna sig glad när hon pratar och är med mig,  fastän det är jobbigt. Det värmde mer än något gjort på länge. Jag känner mig så lycklig nu, jag mår bättre än någonsin och jag är så tacksam för det. Det blev som B alltid sagt. Det blev så, fastän jag slog honom och kunnat spotta på honom när han sa det, för två år sen.

Livet kan förändras, om man vill ändra på det. Möjligheten finns om man vill se den

Har haft en så bra arbetsdag idag, med sjungande åt H & N i lurarna, diskussioner med L om varför jag och G inte gifter oss och när jag lämnade stället vägrade jag tänka på att det var en av de sista gångerna jag jobbade med L..  Nu ska  jag forstätta min dag med lite terrängcykling och sen en ridtur med världens bästa K, på tok förlängesen sist!

Uppdatering då kanske. Första delen av min semester är slut, den skulle knappast ha kunnat vara bättre än den var och roligt var det att vara tillbaka i jobbet igen med alla galna arbetskompisar :) ingenting hade ju förstås blivi gjort där så länge jag var borta, alla hade saknat mig och som tur gjorde jag inte dom besvikna, dagen har gått ut på att jag sjungit, dansat och uppdaterat dem om mitt dramatiska liv :D fick arbetslistorna som avslöjade hur mycket man lider under jakobs dagar i år, och jag kunde int ha haft bättre turer, tackade Jennifer innerligt för den fina gesten och sa att mami no veeet hur hon ska laga åt mig :) Älskade mäcken,  kommer aldrig ti klar av att säg upp mig :D

Nåja, angående semestern så har vi ju hunnit ändra oss två och tre gånger tillochmed och en del drama har vi hunnit med. Men man lär sig alltid något och mycket roligt har jag haft också :) Har en ny bästis, fast ingen tror på oss, det gör ingenting för vi vet ju bara själva hur det riktigt ligger till ;) och allt som jag skulle få gjort under semestern är fortfarande ogjort, eller beror på hur man ser det, men allt blev ändå som det skulle.

Jag är medveten om att jag skriver råddigt, det är för att jag är väldigt råddig idag. Alla dagar nu. Måste bestämma mig, kanske göra mitt livs hittills största beslut nu på några dagar. Det skulle innebära att lämna mäcken, lämna allt.
Får se hur det blir.

I miss you

Här har ni en butter en. Jag är riktigt sur just nu och hela dagen har mitt humör växlat från och till. Har sovit dåligt flera nätter i rad så det kan vara en bakomliggande orsak, eller det är det. Började den här dagen med att cykla till stan för att uträtta några saker som väntat allt för länge, till stan kom jag men hade det jag måste ha med hemma. Som tur ringde favorit K just då och tyckte att kaffe skulle passa, så blev det. Efter en bra stund på stan cyklade jag hem och for lite andra vägar och cyklade i skogen en stund, tror det är bland det bästa som finns. Men inte slår det ju ridningen jag gav mig i väg på i solnedgången, med K och Berta tassandes där långt nere på marken bredvid..

Jag är trött på situationen jag är i, innerligt trött, med jag vet att jag vinner mer på att stå ut än på att ge upp.
Det är bara tyngst på kvällen, och jag orkar inte riktigt andas hela tiden, det är tungt, men det är värt det.

Nu ska jag ringa mamma och fråga om hon vill komma hem snart, hon är ute med en kompis från stockholm.
Jag vill sova, M och jag har planerat vasashopping imorgon, får nu se vad det blir av det men...

Trots att det bara varit + 12 grader idag var vädret riktigt perfekt för en ridtur, tyvärr dissa M och for på kaffe ist och S har ingen häst för tillfället eftersom hon friiar, eller ja, ska betäckas och går med en hingst vid cederbloms. SÅ det blev en kort stallvistelse med S iallafall, och tänkte att jag måste fara ut å spring eller rull när ja kommer hem, men nehej, jag är så trött efter dagens tennisspelande med J + lite för lite sömn så jag inte orkar.  Jag skriver konstigt och osammanhängande idag. Men det får ni leva med.

Efter gårdagens grubblerier tog jag mig i kragen och for till stallet en sväng, sen ut å spring och sen när jag känd mig riktigt deprimerand när kl. var halv 1 på en lördagkväll och jag inte gjort nåt annat så for jag ut å kör med några mindre tråkiga typer. Jag vill se den som sitter och är sur länge tillsammans med dom ;)

Nu har jag tråkigt igen, tror det blir att läsa några sidor av "inte utan min dotter" som jag börjat läsa.. tills jag somnar då :)
Hoppas på en härlig andra semestervecka, får dessutom veta om jag sluppit in till socionom utbildningen i morgon. Är lika glad om jag slipper eller inte slipper in, vill ju endå helst ut och resa till kanada / USA nu..

Gonatt

Komplicerade förhållanden. Jag är trött. Jag är arg för att jag inte kan kontrollera mig själv helt och hållet. Jag vill inte vara en del av det här, jag vill inte vara fastbunden och jag vill inte släppa dig. Den senaste natten var den bästa någonsin, & vi ville inte att den skulle ta slut. Vi tänkte på hur bra vi har det tillsammans, då log vi men ville gråta.

Det handlar inte om att vi inte vill vara med varandra. Det att vi vill det för mycket skapar en rädsla. En rädsla för ett allvar ingen av oss vill ha. Dessutom vill du landa nu och jag vill flyga.

Beslutet vi tog var inte lätt att ta, och ännu svårare blir det att fullfölja. Det som gör att vi håller oss till det ändå är vetskapen om att det är rätt och tilliten till att om det ska vara vi så blir det så ändå, när tiden är inne.

Det som krävs nu är tid. Jag vill bara vara för mig själv just nu. Hitta mig själv än en gång. Sen vill jag bort härifrån, börja om.
Jag trodde på dig, och jag tror fortfarande. Vi skulle ha varit perfekta för varandra, om tidpunkten varit en annan. Du har mycket kvar, precis som jag. Många tårar kommer att fällas, för allt som kommit fram genom det här, både för dig & mig. Men det är värt det, vi har lärt oss något och vi kommer att se mer gott komma ur det här ännu.

Tack för att du gjorde ditt bästa och för att du hela tiden var ärlig.
jag kommer att sakna dig, och  jag är glad att ingen kan ta ifrån mig den korta tid vi hade och de minnen den gav.






Youve got your ball
Youve got your chain
Tied to me tight tie me up again
Whos got their claws
In you my friend
Into your heart Ill beat again
Sweet like candy to my soul
Sweet you rock
And sweet you roll
Lost for you Im so lost for you
You come crash into me
And I come into you
I come into you
In a boys dream
In a boys dream
Touch your lips just so I know
In your eyes, love, it glows so
Im bare boned and crazy for you
When you come crash
Into me, baby
And I come into you
In a boys dream
In a boys dream
If Ive gone overboard
Then Im begging you
To forgive me
In my haste
When Im holding you so girl
Close to me
Oh and you come crash
Into me, baby
And I come into you
Hike up your skirt a little more
And show the world to me
Hike up your skirt a little more
And show your world to me
In a boys dream.. in a boys dream
Oh I watch you there
Through the window
And I stare at you
You wear nothing but you
Wear it so well
Tied up and twisted
The way Id like to be
For you, for me, come crash
Into me

Jag vill hoppa av här, jag vill flyga till andra sidan jordklotet och börja ett nytt liv. Bli mig själv, helt ny och på riktigt.
Jag har förnyat mig själv inifrån, men det når inte ända ut förrän jag kommer ifrån de förutfattade meningar folk här runtomkring mig har, och det är inte deras fel, det är i mig det brister, det är mod som krävs, mod jag måste samla ihop någongång, när jag får vara för mig själv, långt hemifrån.

Det finns en mening med allt. Tänk vad lugn man kan vara då, när man litar på att allt som händer, händer för att det har en mening, och i slutändan blir det ändå bäst för en själv så, men om man inte tror på det, så funkar det inte. Man måste lita på något, man ska lita på att allt blir bra hela tiden, man ska lita på människor runtomkring en och man ska tro på kärlek och så ska man inse att det enda man har ansvar för är sig själv. Tror man inte, har man ingen chans i världen att bli lycklig. För den som inte tror på tomten finns inte tomten,  För den som inte tror på kärlek finns det ingen kärlek. Det är så det fungerar. Och det är få människor som mår bra idag.

Jag är ledsen idag. Jag har förlorat något betydelsefullt. Jag har skadat förhållandet mellan mig och en av mina bästa vänner, och jag har tvingats avbryta en relation som skulle ha blivit dålig fastän den var underbar så länge den varade.
Men man lär sig något av allt och säkert kommer det något bra ur det här också, när tiden är inne. Man förstår inte allting när man är inne i situationen bara..

Jag vill ha min frihet, jag vill kunna vara jag och idag gjorde jag något som stärkte mig otroligt mycket. Jag gick emot mina känslor nu, för att jag insåg vilken verkan det har på mig om jag fortsätter relationen. Jag skulle bli fast och jag skulle bli negativt påverkad. Jag valde rätt. Tack för det.

Undrar hur många gånger jag denna sommar har varit tacksam för de vänner jag har. Hur många gånger jag varit tacksam för att jag kan lita på människor mer än jag nångång kunnat. Jag vet inte vad det är som föder dessa rykten, jag vet hur det ser ut för någon som bara ser på, men inte varför någon börjar hitta på detaljer som de inte vet något om. Jag har gjort fel, en gång, och det står jag för. Det var ett misstag jag inte gör om och alla gör misstag. Jag är inte en sådan som nu många har bilden av mig att vara. Så långt ifrån, så det är synd om någon ser mig på ett annorlunda sätt pga av det här. Jag är ärlig åt de som frågar mig, och när jag vet att jag är ärlig, och vet att de som har någon inblandning i det här litar på mig, då är det bara upp till er, vad ni har för uppfattning. Ni väljer själva. Jag behöver inte dölja någonting. Det är nu man märker, hur fort det går, vilka människor det kan finnas bland de man ser som sina vänner, hur fort folk börjar sprida rykten för att förstöra. Men det här förstör ingen. Det är jag säker på. Jag har träffat en person jag tycker mycket om, och som jag tycker om på ett sätt jag inte tyckt om någon förr, och ändå är det vänskap. Ingen mening i att försöka förklara, det går inte att förstå.

Det här är hela tiden prövningar för mig, och jag blir överväldigad och stolt över mig själv gång på gång. Jag är stark nu, inget kan ta ner mig dit jag varit förr, och jag börjar kunna lita på det nu, när jag hela tiden testas och aldrig faller.


I don't know you
But I want you
All the more for that
Words fall through me
And always fool me
And I can't react
And games that never amount
To more than they're meant
Will play themselves out

Take this sinking boat and point it home
We've still got time
Raise your hopeful voice you have a choice
You'll make it now

Falling slowly, eyes that know me
And I can't go back
Moods that take me and erase me
And I'm painted black
You have suffered enough
And warred with yourself
It's time that you won

Take this sinking boat and point it home
We've still got time
Raise your hopeful voice you had a choice
You've made it now
Falling slowly sing your melody
I'll sing along