pollymine

Har haft bästa helgen på läng! börja med att man fick semester på fredan, då blev det en lång natt med trevliga diskussioner och sommarnattfeelis när man halv 6 på morgon hämtar kompisar som inte slipper hem fråg krogen ;)
Efter det sov jag några timmar tills J ringer och väcker mig och säger att han är här om 5 min, då far vi ti fäboda. till fäboda for vi, där var många andra redan och sommarfeelis fick vi ;) Ännu mer feelis blev det när jag körde J's lexus, for på minibolls-vm, sen till stallet och skölj av two socks, nöjda killar förstås :D sen vidare till Esse på poolparty, vi var i ett jättelyxigt hus och man känd sig riktigt hemma i den 30 grader varma poolen, kanske man sko skaff en sån ;) som tur kom K också dit sen, sen for vi till Lepplax, hem till J som skulle byta kläder, fick en ny bästis, hampus, en belgisk vallhund, och jag lärd honom Femma på he, då får man tassen, FEELIS HUND :D efter deet blev det hem till mig efter kläder, duktig J som prata med mamma och läste hästtidningar så läng jag ställd mig ;) Sen netti, och ända till melodykön, Då tog de så läng så vi gav upp och for till J's igen, sov en stund och sen fäboda... :D FEEEEEELIIIIIS, nu blir det ridtur med M och sen kanske tennis. Jag vill ha semester resten av livet tror jag :)

Låten som följt med hela helgen:
FRONDA - JAG LEVER

.. it's about how you wear it

Idag har jag fått mig två eller tre tankeställare. Jag och K vill väldigt gärna bli bruna, problemet är det att ingen av oss har förstått det där med att ligga stilla i flera timmar om man inte ska sova. Det blir ju tråkigt. Det lärde vi oss redan förra sommaren, att fäboda stranden inte är något för oss, men ändå begav vi oss dit idag med 1 liter jordgubbar att fördriva tiden med. Faktist var vi där i nästan 1,5 timme, sen gav vi upp. Då hade vi ändå redan hunnit göra bort oss. Och jordgubbarna var nästan slut.

Vi gjorde J och R sällskap på jaromatch. Inte så givande. Sen sko vi på tennis, men nehej, det hade någon annan också tänkt så både tennisplanen och beachvolley planen var upptagna. R ville absolut till netti, så dit for vi några minuter tills J for hem och förd mig till L's istället. Och då blev det förstås netti igen, och då fick vi se saker vi gärna skippar, började tänka på saker vi helst slipper tänka på.

Jag är ingenting att lita på för tillfället. Har hänt så otroligt mycket på senaste tiden, mina känslor är på vift nånstans och de byter av varandra lite verkar det som. Ibland är jag helt säker på att jag känner på ett visst sätt och nästa sekund är det borta. Jag är inte riktigt på det klara med mig själv, eftersom mitt liv har förändrats så drastiskt på senaste tiden, hänt så mycket att jag inte hinner med själv. För mycket att tänka på, för mycket jag bryr mig i. Fastän jag inte tror att jag gör det.
Folk kommer in i mitt liv och beter sig och betyder saker för mig som en människa jag bara känt i några veckor inte ska göra. Jag har så mycket kvar, så mycket att göra med mig själv. Och jag är fortfarande tacksam över att få veta det, och att bli påmind, för jag glömmer ju det väldigt lätt, har vi ju märkt..

Jag har för mycket på gång, och för lite tid.

Jag borde resa bort nu, bort från omgivningen. Jag är trött på det här, och jag kan inte hålla ställningarna hur länge som helst. Det är varning för ras, gå så försiktigt du kan, inga tanklösa, menlösa ord, ingen felaktig fras.. det är varning för ras.....

Solen står högt över taken och vinden har vänt
isen har smält och det luktar som vår
Du går genom stan som om ingenting har hänt
lika verklig och vardagligt snygg som igår
Kom inte för nära, du vet hur det blir
Nu har jag mitt och du ditt revir
Och du vet hur jag mår
Jag skyndar mig långsamt iväg hem till mitt
Jag måste sova på saken
Våren har vaknat, men drivor i vitt
ligger kvar över taken

Det är varning för ras
Gå så försiktigt du kan
Dina ögon kan krossa min värld
som stenar mot glas
Varning för ras

Dina läppar som längtat iväg säger "Allting är bra
det tog lite kraft, men trots allt var det skönt
att det gick som det blev, att det blev som vi sa"
Jag vill säga nåt nytt, men det känns inte lönt
Du har nån i handen, jag skiter i vem
Jag ser er på håll när jag skyndar mig hem
genom vitt och grönt
För mycket människor i stan just idag
Här blir man ensam bland tusen
Dom har spärrat med koner kring varje fasad
Det sitter skyltar runt husen

Det är varning för ras...

Solen går ner över taken och klockorna slår
En konstig dag, med ett konstigt ljus
Jag går mitt i vägen, det luktar som vår
Det droppar av snö ifrån träd och hus
Kom inte för nära, du vet hur det går
Jag ser vart du längtar, o du ser hur jag mår
Inget vidare rus
Jag försöker få in alla ord som du sa
Men du vet hur dom smakar
Det är nånting skumt med stan just idag
Det är nånting som knakar

Det är varning för ras
Gå så försiktigt du kan
Inga tanklösa, menlösa ord
Ingen felaktig fras
Varning för ras

Aktiv här nu ;)
Har just varit och spelat tennis med R, J och R, Det gick inte så bra, vissa störande faktorer som avledde koncentrationen :D Är nog bara här på en snabbis för att fara till stallet och ut och rida med Sofie :) Har en kort dag, sov 6 timmar efter jobb, vilket är helt otroligt, vakna 15-tiden och varit i full gång sen det, eftersom jag börjar 6 imorgon så måste man ju hinna med mycket på kort tid då istället :) Så varför jag är här vet jag egentligen inte :D Mycket  att säga men det kommer jag inte till nu ändå så. Ni är uppdaterade. Nu stallet :D

Jag kom just hemcyklande från jobbet. Den här tiden på året borde man vara uppe den här tiden varje dag, och då menar jag att man ska vakna den här tiden. Att det är midsommar känns. Det är riktigt härligt sommarväder ute, och ni kan tro att jag är glad över att hela tiden mer och mer kan lära mig att också tycka om det här.

Midsommaraftonen blev lyckad trots allt. Var vid J's villa i Öja med bästa möjliga sällskap, just då iallafall. Fick veta något som man kanske helst skulle ha sluppit men som man ändå måste veta. Känns endast bra nu, när man vet att man inte är ensam, långt ifrån, och att man fick dela sina funderingar med någon som verkligen förstår, är ännu bättre. Det finns alltid idioter i den här världen och man får ju vara glad när man förstår det och kan lära sig något av det. Jag vet att det här inte handlar om mig egentligen, det handlar om en mycket sjuk människa, som har lång väg kvar före han mår bra. Han lever i illusioner, det gör ont att se, dels vill man skaka om honom å skrika så han förstår.. och dels är man lite sårad själv så man vill säga fulare saker... det är inte lätt, men ingen har lovat det heller.

Nu ska jag ta med mig en filt och gå ut på terassen, Gonatt. 

Man går in i en tunnel för att senare kunna komma ut i andra änden och se livet på ett annat sätt. När man är inne i tunneln ser man inte så mycket mer än det som händer just då, man kan se bakåt och se vad man lämnar, man ser framåt och vet att det kommer att ta slut nångång, men man vet inte vad som finns där. Jag är där inne nu, jag trodde allt var helt i sin ordning, fick senast denna morgon höra hur långt jag kommit med mig själv, att jag blivit en helt annan människa,också i hans ögon. Men idag kom jag på något sett ifatt en del av det jag kastat i väg, saker jag inte riktigt velat ta tag i. Kanske jag insåg att ingen annan kommer att göra det, och att det inte går att springa undan och låtsas att man inte bryr sig i all evighet? Jag måste gå en väg, som inte är lätt, den är obekväm och otrygg, just nu känns det som jag helst skulle vända tillbaka ut ur den här tunneln, det är trångt och mörkt här och luften är tung.. det enda jag vet, är att det är rätt väg att gå. För den skull har ingen lovat att det ska vara enkelt, ingen har heller lovat att det är lungt eller bekvämt, och inte att det går fort.
Det här kommer att ta lång tid. Jag fick se en glimt av det som väntar i slutet, levde i en illusion om att jag redan var där, men här är jag nu, jag har fått se en del av det som finns där, jag har fått bevisat att det verkligen blir bra, jag är övertygad om att det är rätt väg, men den är tung att gå. Jag kommer inte att ge mig när jag vet att meningen finns där, och livet väntar bakom. Det handlar om Tro och Tillit.

Jag saknar dig. Jag saknar oss och det fina vi hade, men den person du är nu, vill jag inte ha nånting med att göra.
Jag är otroligt tacksam idag, främst för de insikter jag fått om att jag har mycket kvar att jobba med, trots att jag kommit otroligt långt. Så här bra har jag aldrig mått, så här säker på mig själv har jag aldrig varit, Men, det är en lång väg kvar, och det är jag tacksam över att ha förstått. Jag vet att den rätta vägen finns att gå, den finns att välja, det gäller bara att hitta kraften och att lita på att det är rätt, trots att det är jobbigt just när man är i det.. man vet vad man haft men vet inte vad man kommer att få, men det är värt att ta risken, det är jag övertygad om.

För en stund sedan bestämd jag mig för att jag vill lär mig spela Guaranteed på gitarr, sen kom jag på att jag och gitarrer aldrig har gått så bra ihop så jag ändra mig och bestämd att det är ett krav jag har på min nästa pojkvän, att han kan spela Guaranteed på gitarr, hur bra sko int de va? ja sko kona gråt när ja hör den låten, den e så full me känsla och jaa den beskriver mig, det gör long nights också, båda av Eddie Vedder. Tror jag är kär i honom. Och båda låtarna förekommer i filmen Into the vild, som också passar mig ;) Jag är nog i någon försenad "hitta-dig-själv" period, men det har sina orsaker, fast det är inget jag behöver gå in på nu, känner int mig så djup av mig idag :D

De e så myki ja vill nuförtiden :) Skillnaden från förr är att jag gör det också :D Igår var jag i skogen och cykla, imorgon ska jag och klättra med F, idag blev jag medlem i Botnia Canoe.. det tar sig ;) På tisdag har jag planerat badminton eller tennis med L. Får se vad tösen säger om det :) och Oj vad jag längtar efter min semester, då blir det ingen lugn och ro, inte för någon tror jag ;) eller ja, kanske för de vi mäcken :D

Nu ska jag sova, har haft en tung arbetsdag med massor av folk och +35 grader, tur man har så fina arbetskompisar att man orkar med det ändå :) Gonatt!

Jag tror jag föredrar att jobba på helgerna. Första lediga helgen på en halv evighet och mkt drama hann vi få in där.
Tror jag ska fortsätta undvika melody och alkohol. Var jättekul att få umgås med alla mina bästa på samma gång, få dansa och få vara galen utan att behöva ha en ursäkt, men det förde med sig en hel del annat också, sånt som jag klarar mig så bra utan.

Fredagen var däremot precis vad en fredag ska vara, hade bästa möjliga sällskap, hann med både L och K&J, en full R att bli underhållen av och resten av alla hans pojkar att busa med. Synd bara att det var mest jag som tog del i det. For hem för att sova när en hungrig och helt nykter J tyckt att vi sko fara på mat  sent på natten, de gick vi väl med på, när jag fick köra dessutom. Lördagen började vi med att köpa present åt L, köra ti jeppo på examens- samt födelsedagsfest med J och sen bar det av raka vägen till hennes lägenhet. Hade tänkt vara den enda nyktra i sällskapet men med den stämningen som var där bestämd ja att drick en cider iallafall för att höj humöret lite. Bra gick de, och helt rolig kväll blev det, fick red ut myki med såna som alltid kommer att stå en nära oberoend, sånt e endast skönt. Saker man sko ha kona skipp, men va no endå helt bra kväll, vi ska ju se de positiva nu ;)

Har en lång och jobbig vecka framför, med flera dubbelskift, ett inträdes prov och massa andra saker att hinna med.
Ska försöka sova i natt, har en del att ta igen. OJ VAD SKÖNT när all den här stressen är över.

Är totalt förvirrad för tillfället. För första gången ser jag någon i min närhet falla, det är jag som har knuffat honom utan att ha menat det och jag ser helt hjäplös på. Förstår att jag har en stor del i det, och är ändå omedveten om vad jag gjort. Jag vet att jag inte har gjort något med avsikt, förstås, det är det som gör en hjälplös, totalt handfallen, man hatar att se en man tycker om må sådär, man vet man än inblandad utan att man vill och man kan inte hjälpa, fastän det är det ända man vill, för man vet vad han går egenom, man vet hur det känns och man vet man kan hjälpa. Man vill visa att min famn är öppen och du är välkommen och jag kommer ta hand om dig, ta hand om dig som ett barn och göra allt för att se dig le igen, se dig skratta och se dig vara lycklig. Det är genuin och äkta kärlek jag pratar om. Inte kärlek till en pojkvän eller en vän, kärlek till en som räddat ens liv, kärlek som jag endast vill ge av utan att behöva få ngt tillbaka. kravlös kärlek.
 
Står nu här, med mina båda fötterna på jorden, försöker se klart på saker. Har för första gången insett att mina framsteg inte går jämt med dina. Jag har våldsamma skuldkänslor just nu, varför och återigen varför. Jag vill hitta meningen som jag vet att finns där. Tror jag att jag vet, har haft den klar inuti mig ett tag nu, men jag vill hitta vägen dit, vägen till att få börja. Tur att man har någon att följa, någon att lita på.

Förr var jag den som alltid råka ut för allt, funderade på varför allt händer mig, människor som jobbar med psykiska problem och sånt sa att det är få som levt så kort tid som jag och varit med om så mycket, sa att jag var otroligt stark, det jag har gått egenom är mer än vad de flesta gör på en hel livstid. Jag tyckte livet var orättvist, tyckte synd om mig själv ibland.. och nu vill jag byta, vill hellre vara den som är där nu, än att se dig må sådär. Ja, jag skrattade också åt såna som sa så förr, lät ju bara löjligt, men nu är det så sant för mig.

Det här är kärlek, men det är också förtvivlan. Jag är inte van vid det här, jag är inte vad vid att bry mig så här fruktansvärt mycket om någon om jag ska vara riktigt ärlig.  Före man mår bra själv kan man inte bry sig på riktigt om någon annan, och inte före man älskar sig själv kan man älska någon annan, inte före man tycker det man ser i spegeln är vackert kan man glädja sig åt att andra är vackra...  Jag älskar dig, jag älskar dig för din kampvilja, för din tro, och för att du gjorde allt för mig. Jag kommer att göra allt för dig. Som du en gång sa, för längesen, "jag kommer göra allt som står i min makt för att du ska få känna dig värdefull och lycklig, och jag kommer inte att ge upp.." Du gav inte upp ditt löfte, och du lyckades, att det tog ner dig på vägen var inte meningen från din sida, men det finns en mening med det också. Vi ska aldrig ge upp.

Ett djupt blogginlägg som är helt äkta från min sida. Jag har ingenting att dölja och är fruktansvärt stolt och glad över den insikt jag fått idag. Stolt för att jag kan vara äkta i alla lägen, glad och lycklig för att jag kan hitta en mening och något att vara tacksam för i alla situationer.

En låt som ger mig ett inre lugn,
Lyssna och lär!

Eddie Vedder - guaranteed

On bended knee is no way to be free
Lifting up an empty cup, I ask silently
All my destinations will accept the one that's me
So I can breathe...

Circles they grow and they swallow people whole
Half their lives they say goodnight to wives they'll never know
A mind full of questions, and a teacher in my soul
And so it goes...

Don't come closer or I'll have to go
Holding me like gravity are places that pull
If ever there was someone to keep me at home
It would be you...

Everyone I come across, in cages they bought
They think of me and my wandering, but I'm never what they thought
I've got my indignation, but I'm pure in all my thoughts
I'm alive...

Wind in my hair, I feel part of everywhere
Underneath my being is a road that disappeared
Late at night I hear the trees, they're singing with the dead
Overhead...

Leave it to me as I find a way to be
Consider me a satellite, forever orbiting
I knew all the rules, but the rules did not know me
Guaranteed








 

Nu har sommaren kommit! och jag fortsätter att förvåna mig själv gång på gång. De som vet hur jag har stängt in mig och varit  en annan människa under sommarhalvåret skulle se vilken förändring som har skett och fortsätter att ske. Sommaren 2008 med kata var det bästa jag nånsin upplevt, och nu vet jag redan att den här blir 511 gånger bättre. Tänk vilken enorm kraft man har i sig själv, som man inte är medveten om? det här jag upplever nu, om någon skulle ha sagt att jag skulle se på livet och de har sakerna på det här sättet för 2 år sen, förra sommarn eller bara 2 månader sen skulle jag ha hånskrattat åt dem och sagt att det är OMÖJLIGT, för så kändes det, hela tiden, men när man är tillräcklig led allting och totalt på botten finns det två vägar att välja; endera går man under, eller så bestämmer man sig för att ta sig ur det, vilka medel det än kräver. De två människor som räddat mitt liv, kommer jag vara evigt tacksamma, alltid, G & L.  Vad de människorna betyder för mig finns det inte ord för. Utan dem skulle jag aldrig ha orkat så här långt.
 Såhär på senkvällen efter en lång dag och alltför lite sömn är det lätt att man börjar fundera på sånt här. Eller, tänker på det gör ju jag hela tiden, men att man delar det med andra är en sak man lätt kan göra i mitt tillstånd nu :P men Inget fel med det, jag är endast nöjd och glad och vill dela med mig av det :)  Har som sagt varit en lång dag idag, började med att jag kom hem från jobb kl. 03 inatt, sov några timmar tills jag hörde det var varmt ute, försäkrade mig om att K var på väg ti mitt, på med bikinin och ut i solen! där satt vi och diskuterade, målade krukor pch glasburkar till den konstkurs för barn jag håller åt larsmo kommun hela nästa vecka, sen vandrade vi i väg till strandis på en glass med J & R, sen hem i solen och pyssla lite till med målfärger och annat trevligt, för att göra sommarkänslan total hämtade jag upp K från gamla hamn och med full volym på både bilstereon och jag&K körd vi i väg till stallet, tog ut TS, men endast till det grönare gräset och bänkarna där hälften av oss åt gräs och andra hälften låg och solade. J meddelade att han var utan sällskap, då begav vi oss till mc med stackarn, sen ti mitt igen och sola/sova, och sen trend en stund med R, J2, & L. Då kom vi på att vi kör lite minigolf, mitt självsäkra jag talade om att jag vinner lätt! det började bra med ledning, men sen tog kata över, men nåja, vi sitter ju nästan i hop och det blev ju iallafall en kvinnlig seger ;) De erkände sin underlägsenhet genom att jag fick köra Rs bil efter det, med K i förarsätet och pojkarna där bak, precis som de ska va! ;)
 
Skulle umgås med G ikv också, men han börjar 04 imorgon så vi får ta det nån annan dag :) vi  börjar få vår fina relation upprättad igen efter en dålig tid... är otroligt tacksam för det!

Nu natten, ny dag i morgon, ny dag med nya utmaningar och möjligheter ;)

En stund sen igen nu då, men ingen panik för det inte :) Har massor att göra, och endå känns det som om ingenting blir gjort. Hade feber förra veckan, och jobbade alla dagar utom en, och SOM TUR var det endast den dagen som jag hade riktit hög feber, har inte råd med någon sjukskrivning.
 Den här dagen var det tänkt att jag skulle tillbringa på kronoby folkhögskolas öppet hus. Men nu är det riktigt ruskväder utanför + att A ringde från jobbet och frågade om jag kan komma till kl. 16. Så dit for den lediga dagen. Men det gör inget, finns ingenting jag behöver mer än pengar nu.
 Livet ser också ut att bara bli bättre! Varit två gånger med Two Socks i terräng nu utan större problem :) Finns INGEN härligare känsla än att rida i skogen, bara blunda och känna hur hästen rör sig och andas den friska luften och höra fåglar och när hovarna tar mot marken.. lita fullständigt på djuret under.. Det är härligt och det är ngt jag alltid längtat efter att få uppleva, hur fantastiskt är det inte att den man älskar mest på denna jord, kan ge en den känslan nu, precis när man vill? :)
Det är otroligt. Det är bara synd att jag just nu befinner mig i en situation så att jag inte njuter av det fullt ut, vill radera ut vissa människor ur mitt huvud, bry mig mindre tills han vet vad han vill. Jag är ju inte ens säker själv - och ändå tar väntan på hans beslut och hans funderingar mkt energi av mig... man borde stänga av.

Nu ska jag sova en stund före jobbet.

;)

Janinas liv har förändrats betydligt sen hon skrev här sist, och det till det bättre! :) Är i skrivande stund (:P) fri som en fågel och trivs som fisken i vattnet med livet i största allmänhet, mår bättre än nånsin skulle jag vilja påstå. Här e det tvärvändningar kan ni tro :D
 Har haft en riktigt rolig arbetsdag idag också, har haft forri eller hur de nu skriver det, det betyder i varje fall att de kommer en viktig mäcken människa som int har annat i hovo än mäcken och är runt 40, 50 och har jobbat på mäcken hela sitt liv och vet hur allt ska vara för att vara perfekt. Dagen har blivit förberedd med obeskrivligt slit för mig och många andra arbetstagare, vi jobbade hela natten till måndag med att städa och så började de kl. 6 denna morgon för att igen förbereda! Nåväl, där står då mäckenexperten och TAR TID med tidtagarur hur länge det tar för oss att: ta emot beställningen, få ut den, steka hamburagre... osv, + att hon kollar varenda inställning, mäter isens temp, ja, ni fattar. SÅ, min dag har gått ut på att bli bedömd på det jag annars gör automatiskt, jag har torkat bord 6793654 gånger fastän de redan var rena, och försökt få mitt fejk smajl att se så äkta ut som möjligt, när jag stod där bakom kassan. och om ni visste vad jag tycker om kassan.
Men, det gick ju bra, nöjda chefer och nöjda kunder. och en nöjd mäcken expert ska vi hoppas. Och roligt har det varit, med nervösa chefer och hårt och mycket noggrant arbetande arbetskompisar. lite avbrott från det vanliga mäckenlivet.  I'm lovin' it!
 nå, efter den spända arbetsdagen, som jag förstås tog på lika stort allvar som alla andra (hrrrm) så kom jag hem en halv 6 tiden och var helt utan att göra. bestämde 1, att jag skulle gå ti gymmet, men nehej, de hade ACT ikv, så de va upptaget. 2. fara ti simhallen, men ne, min bikini passar inte längre och min simdräkt skulle jag inte ens visa mig i mörker med, förstår inte hur den satt så bra förr?! :P 3. fara ut å spring. SÅ blev det, i full fart for jag i väg med min överlopps energi, jaaa, vet inte om folk som såg mig trodde att det brann nånstans.. men ja, jag saktade väl in lite sen, av nån anlening, och nu är jag här och skriver ett ytterst osammanhängande blogginlägg. Hoppas ni blivit underhållna och medvetna om att jag lever! :)

Varför fortsätter vintervädret här när det är vår all annanstans? min moster i göteborg har löv på träden, i helsingfors går K med sommarkläder utan att frysa och samma sak gör de i åbo. Här är det snö på marken och blåser jättekallt. Jag skulle byta ringar på bilen idag, hinner inte mera före jag och G ska till stallet, bara för att jag väntat på att solen ska kika fram före jag gör det! nåväl, kanske mindre folk på marknaden idag då = mindre folk vid mäccen. Blir väl en jobbig arbetsdag..
Men, först ska jag och bästaste G ut på långpromenad med bästaste TS och B, de bästaste i heela världen :)

jag börjar bli alltför aktiv här nu tycker jag :P Hade väntat mig att få mitt klädpaket på posten idag men nehej då.
hoppas iallafall att jag inte behöver vänta längre än tills i morgon. Hade inplanerat att cykla till stan, via mitt loppisbord och via sportis ett varv, men när jag hämtade posten i min tjockaste vinterjacka frös jag nästan ihjäl så jag bestämde mig för att göra de senare idag, när mamma kommit hem med bilen :) Då blir det också en sväng till bästaste i världen, till kållby och Two Socks alltså :) sen har vi ju body combat ikväll också, tur att man inte är ledig ens när man är ledig från jobbet!
men nu blir jag rastlös här hemma, tror det blir att cykla till stan ändå, får väl upp värmen ;)

Nån med 100 € extra på konto som de vill bli av med? jag tar gärna emot, vill till helsingfors och umgås med favorit K,
tar gärna Two Socks med. Här vill jag inte vara längre. Det är jobbigt.
Har just varit ut å powerwalkat med B, är här och fördriver tiden tills det är dags att cykla i väg till jobbet, har close idag.
jag håller för tillfället på att städa ur dåliga tankar ur mitt huvud, det lyckas ganska bra när jag är ute, men så fort man kommer hit och inte gör ngt vettigt kommer de fram igen. Därför är jag kanske en liten muskelknutte när ni ser mig nästa gång ;)
Jag vill till stallet nu! men är utan bil. Mamma sa just att jag borde få bo nånstans där jag kan ha hästen bakom husknuten.
Så sant så. Det är det enda som alltid får mig glad, som alltid kan göra att jag mår bra, fast vad annat som snurrar i huvudet. Det spelar ingen roll vad som skulle hända, så skulle han göra att jag mår bra ändå. Så fin och bra är han.
Jag ser tom. framemot att få jobba, då hinner man inte fundera så mkt heller. Nu ska jag ge upp här också.

Jag vaknade efter en powernap och såg att klockan va strax bodyattack dags, så halvsovandes släpade jag mig i väg till sportis gym, sådär halvmedveten om det jag hört om body attack passet, att det är mycket tyngre än allt annat. OKEJ, nåmen så farligt kan det väl ändå int vara! kanske det inte var det heller, om jag skulle ha ätit och varit vaken, men ja, vaknade gjorde jag iallafall, och nu är jag trött igen. Trött i huvudet är jag också, 3 timmars lång diskussion med L får igång tankeverksamheten!  Har varit med mitt finaste ägg idag också, Two Socks alltså. Han var glad att se mig, kom emot mig och jag tog inte fast honom för han följde efter mig - ända tills vi skulle gå förbi höhäcken, då fastnade han av någon anledning :) sen for vi på ridplanen och spelade fotboll, jag med fötterna han med nosen, tror ni ja skratta nå åt sötto mitt?:D
sen sko vi fa ti ängen å hopp över dike, va no sådär si och så om han sko våg hopp över nå, ti sist kom han med ett jätteskutt :D då fick han säkert vårkänslor, för han sprang runtomkring där som galen och sen när jag skulle ha honom att backa stegrade han sig, ja han var fin då men sånt ska vi nog inte börja med :)

nu ska jag gö nåt skoj och sen sova.
saknar G <3

Har haft tre jobbiga arbetsskift i sträck nu, stress kan man säga, så när jag idag, efter det absolut värsta skiftet när hela stället såg ut som katastrof när vi stängde och vi slapp hem 2 timmar senare än väntat och fick dessutom stänga tidigare pga det blev mer kunder än vi klarade av, för lite personal. JA NI FATTAR, desperat mening.
SÅ, efter att vi fick sluta hämtade jag upp favorit K för diskussion, vi for till stallet för att lugna ner oss, trots att kl. var halv 2 på natten. Var tydligen en stor fågel ovan oss i skogen när vi var på hästjakt, den skrämde hästarna så de kom i full galopp näramre och närmare oss och vi såg absolut ingenting och de skulle inte ha sett oss så vi ställde oss intill två trän så de inte kunde springa över oss, men läskit var det iallafall! Sen fick jag umgås med min fina och lugna ner mig ordentligt.
bra att få diskutera och sen lugna ner sig med bästa i världen :)

MEN, jag har sovit 4 timmar den här helgen och jobbat nästan 30 så jag ska sova nu.
hoppas det är fint väder i morgon.

Träningsdagen närmar sig, börjar bli lite nervös! Vi är ju inte i bra ridkondition någon av oss, har ju inte ridit regelbundet alls sen han kom ens. Har ju inte ens fått en sadel införskaffad, men den e högst på önskelistan och så fort jag har pengar kommer jag att köpa en bomfri sadel åt oss. Ja, jag pratar förstås om Two socks och våra träningar :) På tal om att indian och ranchlivs drömmarna bara kommer närmare, i mitt förra inlägg, så har jag börjat planera hösten. Om det inte blir studier blir det USA eller kanada, finns ingenting annat. Det ligger liksom för nära på nu, i mina tankar nästan hela tiden så det kommer att ske, snaaart :) läser om Jörgen Schwartz nu, han är också en av dem, förebilderna :D ihii ja blir galen snart.
 Det märks att sommaren närmar sig. Var i jobb igår och vi hade ungefär 3 gånger mer kunder än en vanlig tisdagkväll. Får se hur det går idag, det är onsdag, hoppas vi slipper hem före 01 iallafall, har man det som mål borde man inte bli besviken. Dessutom håller det på och kommer upp tulpaner i vår trädgård, men fortfarande är det mera vitt än grönt.
Men det menar de ju att försvinner under påsken :) skönt med vår, utan tvivel den bästa årstiden! Hela tiden han man villtillstallet-känslan :D att få vara ute alltså :)

nu blir det att fara ut å spring en stund före G kommer hem, Mea sitter brevid mig och gråter :)




det här som ingen förstår, men som är en beskrivning av mig;

From time to time, people tell me, "Lighten up, it's just a horse," or "Thats a lot of money for just a horse."
They don't understand the distance travled, the time spent or the cost involved for"just a horse."
Some of my proudest moments have come about with "just a horse."
Many hours have passed when my only companion was "just a horse." But I did not once feel slighted.
Some of my saddest moments have been brought about by "just a horse."
In those days of darkness, the gentle touch of "just a horse' gave me comfort and reason to overcome the day.
If you think it's "just a horse," then you probally understand phrases like "just a friend," "just a sunrise," or "just a promise."
"Just a horse" brings into my life the very essence of friendship, trust, and pure unbridled joy.
"Just a horse" brings out the compassion and patience that make me a better person.
Because of "just a horse" I will rise early, work hard, and look longinly to the future.
So for me and folks like me, it's not "just a horse" but an embodiment of all the hopes and dreams of the future... the fond memories of the past... and the pure joy of the moment.
"Just a horse" brings out what's good in me and diverts my thoughts away from myself and the worries of the day.
I hope that someday they can understand it's not "just a horse." but the thing that gives me humanity... and keeps me from being..."just a person."

Anonymous
w.c.

Jag gör inte mycket annat än arbetar nuförtiden så mycket har jag inte att komma med.
Jag har sökt sommarjobb, jag har ansökt till skolor; helsingfors universitet på husdjursvetenskap, veterinärmedecin(lyckatill!) och psykologi,  arcada till socionom, novia socionom och åbo psykologi.
Igår hade jag och Guy date med Lasse Brunell, en människa man kan lyssna på i timtal, det gjorde vi också,
närmare bestämt nästan 4 timmar. Otroliga funderingar, får igång tankeverksamheten! han har föreäsningar så gott som varenda dag också. smart en..
Idag jobbar jag förstås igen, close, dvs, 16-24. har tänkt hinna göra nånting före jag ska i väg dit,
så nu väntar en joggingrunda, sen kommer väl bästastebästa G hem och då blir det väl nåt skoj med honom.
Brukar bli "schoovaaa" eller fotboll eller skidskytte, men idag fick jag nya Luckyrider tidningen i brevlådan och läste om Katrin, hon blev den fjärde att ta en plats i mitt liv som förebild. DET livet vill jag leva. Alla de andra tre har också liv jag vill leva, som liknar hennes. Känns så starkt i hela kroppen att det är det där jag vill. Därför tror jag bestämt att jag och Guy ägnar oss åt funderingar kring det där idag, han kommer ändå inte få tyst på mig :) läs på www.ursprungskallan.se

Men först ut å springa alltså.

Jamen det går väl bra med mitt blogguppdaterande! - nej inte så värst men jag har inte gett upp än.
skyller dels på att jag inte har allt på klart med den här bloggsidan ännu. Nåväl, hemkomna från en helt otroligt skön resa till Lappland är vi, jag och G då. Vi gjorde precis vad vi kände för varenda dag, var verkligen nyttigt för oss båda att ta det lungt en vecka och skita i allt och alla andra ;) inget kunde ha varit bättre. Tyvärr kom vi hem också, hem till vardagen. Har fortfarande inte riktigt anpassat mig, är så förbenat trött på massa saker just nu.. Skulle behöva ta tag i saker som jag inte riktigt orkar med just nu.. men sånt är livet. 
 Har en del spännande saker att se framemot också, på långfredagen, 10.4, ska jag och two socks på får första träning :)
då åker jag och G i väg med honom till kokkola, då ska vi rida inför tränaren Lena Larsson som kommer från Sverige. Inte så många andra som håller på med westernridning och pratar svenska häromkring så får passa på nu :) ska bli jätteroligt.
 

Tror det blir sängen för mig nu, har open imorgon på jobbet, dvs. börjar 9, så ska jag och ge morot och tomat åt Katas marsvin också som jag sköter om den här helgen, och det ska jag före jobbet såå.-. dessutom blir jag ändå väckt en 12 tiden när Guy kommer hem från sin bastukväll med fotislaget.. men de e helt okej ;)

Gonatt

Börjar bli dags för ett nytt blogginlägg ifall jag ska hålla det jag lovat mig själv angående den här bloggen..
Har ju en del att berätta om så det ska nog inte vara något problem :)

Igår blev min G 28 år gammal gubbe :) Vi började kl. 3 på morgonen med att jag kokade kaffe och gjorde morgonmål åt honom, sen väckte jag honom och provade feber på honom, ändå hoppades han bara på feber för att han sko få va hem med mig hela dagen ;) men tyvärr, 35,7 visade den och av bar det av till jobbet, för mig blev det några timmars sömn ännu, tills kl. 7 när jag steg upp, diskade hos Guy och diskade här hemma (intressant, ja ja vet :D) och sen började jag baka tårta åt han :) efter otaliga misslyckanden med den kallade jag den fortfarande tårta och bar i väg med den till Guys, hoppades hela tiden den skulle falla i marken där nånstans så jag skulle slippa förklara mina misslyckande för honom.. dessvärre kom jag fram med den hel och dessbättre tyckte han den va god :) Sen for vi ti stan en sväng när varken F eller L ville komma på barnkalas just då. Då blev vi hungriga och gjorde en riktigt lyxmiddag åt oss, samt öppnade presenter, det var en glad G :) världens bästa!

kvällen avslutades på bästa sätt, och trots att denna morgon började med att vi måste säga hejdå för att vara borta från varann längsta någonsin, dvs från idag till söndagmorgon ;) så var den riktigt bra den också! Och när han kommer hem så far vi direkt till lappland i en hel vecka och då kommer vi ha det så bra :)

Nu ska jag fara i väg en sväng till stallet om jag orkar, ska först via Guys och prova feber, har ju alla mina viktigaste ägodelar där nuförtiden, där också feber termometern :P jag fryser som en gris men hoppas nog verkligen att jag bara är väldigt trött, feber är det sista jag vill ha nu! sen ska Lotta och jag äta upp hans tårta, de har vi fått lov till ;)